Skatter i himlen

Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl.Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara. Kroppens lampa är ögat Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret. Gud och mammon Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. Matt 6:19-24

Älska inte världen

Älska inte världen och det som finns i världen. Om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom. Ty det som finns i världen, vad kroppen begär, vad ögonen åtrår, vad högfärden skryter med, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen förgår med sina lockelser, men den som gör Guds vilja består för evigt. 1Joh 2:15-17

Var tåliga tills Herren kommer

Ni som är rika: gråt och klaga över de olyckor som skall komma över er. Er rikedom förmultnar, era kläder äts upp av mal, ert guld och silver rostar, och rosten skall vittna mot er och förtära er kropp som eld. Ni har samlat skatter i dessa sista dagar. Lönen till arbetarna som bärgade skörden på era ägor har ni undanhållit. Den skriar till himlen, och skördefolkets rop har nått Herren Sebaots öron. Ni har levt i lyx och överflöd här på jorden. Ni har gött er på slaktdagen. Ni har dömt, ni har dödat den rättfärdige, och han gör inte motstånd mot er. Herrens ankomst är nära Bröder,var tåliga tills Herren kommer . Jordbrukaren ser fram mot att jorden skall ge sin dyrbara skörd och väntar tåligt på höstregn och vårregn. Ha tålamod ni också, och visa fasthet, ty Herrens ankomst är nära. Klaga inte på varandra, bröder, så blir ni inte dömda. Domaren står utanför dörren. Ta profeterna som talat i Herrens namn till ert föredöme i att lida och visa tålamod. Ja, vi prisar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet, och ni har sett hur Herren lät det sluta, ty Herren är rik på medlidande och barmhärtighet. Framför allt, mina bröder, svär ingen ed, varken vid himlen eller vid jorden eller vid något annat. Ert ja skall vara ett ja och ert nej ett nej, annars drabbas ni av Guds dom. Bönens kraft Får någon av er lida skall han be; är någon glad skall han sjunga glädjepsalmer. Är någon av er sjuk skall han kalla till sig de äldste i församlingen, och de skall smörja honom med olja i Herrens namn och be böner över honom. Deras bön i tro skall rädda den sjuke, och Herren skall göra honom frisk. Och har han syndat skall han få förlåtelse. Bekänn därför era synder för varandra, och be för varandra att ni skall bli botade. Den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan. Elia var en människa som vi, men när han bönföll Gud om att det inte skulle regna kom inget regn över landet på tre och ett halvt år. Sedan bad han igen, och då gav himlen regn, och jorden lät sin gröda växa. Syndaren skall återföras Mina bröder, om en av er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka, då skall ni veta: den som återför en syndare från hans villovägar räddar hans liv undan döden och gör att många synder blir förlåtna. Jak 5:1-20

Vishet från ovan

Varifrån kommer all kamp och strid ibland er? Är det inte från begären som för krig i era lemmar? Ni vill ha, men får ingenting. Ni dödar av avund, men uppnår ingenting. Ni kämpar och strider. Ni har ingenting, därför att ni inte ber. Ni ber, men får ingenting därför att ni ber illa; ni vill bara tillfredsställa era begär. Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen betyder fiendskap med Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud. Eller tror ni att det är tomma ord när skriften säger: Svartsjukt kräver Gud åt sig den ande han har låtit bo i oss? Större är dock den nåd han ger oss. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka visar han nåd. Böj er alltså under Gud. Stå emot djävulen, och han skall fly för er. Närma er Gud, och han skall närma sig er. Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni tvehågsna. Sörj och gråt och klaga. Vänd skrattet i tårar och glädjen i sorg. Ödmjuka er inför Herren, och han skall upphöja er. Förtala inte varandra, bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen är du inte lagens görare utan dess domare. Det finns bara en lagstiftare och domare, han som kan rädda och förgöra. Men vem är du som dömer din nästa? Varning för övermod Ni som säger: ”I dag eller i morgon skall vi fara till den eller den staden och stanna där ett år och göra goda affärer”, ni vet inte hur ert liv blir i morgon. Ni är en dimma som syns en kort stund och sedan försvinner. Ni borde säga: ”Om Herren vill får vi leva och göra det eller det.” I stället är ni övermodiga och skryter. Allt sådant skryt är av ondo. Den som vet hur man handlar rätt, men inte gör det, han begår en synd. Jak4:1-17

Tungan är en eld

Mina bröder, bli inte lärare allesammans, ni vet att vi får en strängare dom, ty vi felar alla på många sätt. Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, och han kan tygla hela sin kropp. När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss styr vi också hela hans kropp. Och tänk på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar; ändå styr rorsmannen dem med det lilla rodret dit han vill. På samma sätt med tungan; den är en liten lem men kan skryta över hur mycket den förmår. En liten eld kan sätta en hel skog i brand. Och tungan är en eld, själva den onda världen bland våra lemmar. Den fläckar hela vår kropp, den sätter livshjulet i brand och har själv sin eld från helvetet. Det finns ingen art bland fyrfotadjur, fåglar, kräldjur eller havsdjur som inte kan betvingas och har betvingats av människan. Men tungan kan ingen människa betvinga, oregerlig och ond som den är och full av dödligt gift. Med den tackar och lovar vi vår Herre och fader, med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbilder. Från samma mun kommer lovsång och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. Inte kan samma källsprång ge både sött och bittert vatten? Och, mina bröder, inte kan ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon eller en saltkälla ge sötvatten. Vishet från ovan Om någon av er är vis och erfaren skall han med sin goda vandel ge prov på den mildhet som hör visheten till. Men har ni bitter avund och självhävdelse i era hjärtan skall ni inte skryta och tala osanning. Sådan vishet kommer inte från ovan utan är jordisk, oandlig, demonisk. Där det finns avund och självhävdelse, där finns också oordning och allsköns uselhet. Visheten från ovan däremot är ren, men dessutom fridsam, försynt och foglig, rik på barmhärtighet och goda gärningar, omutlig och uppriktig. Rättfärdigheten utsås i frid och bär frukt för dem som håller frid. Jak 3:1-18

Rika och fattiga - Tro och gärningar

Mina bröder, gör inte skillnad på människor, ni som tror på vår förhärligade herre Jesus Kristus. Tänk om det i er synagoga kommer in en man med guldringar på fingrarna och vita kläder och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. Om ni då bara har ögon för den finklädde och säger till honom: ”Här är en bra plats för dig”, men till den fattige: ”Ställ dig där borta”, eller ”Sätt dig på golvet vid mina fötter” – gör ni då inte åtskillnad och fäller orätta domar? Hör på, mina kära bröder: har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon och skänkt dem trons skatter och arvsrätt till det rike han har lovat dem som älskar honom? Ändå visar ni förakt för den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och släpar er till domstolarna? Är det inte de som smädar det härliga namn som har uttalats över er? Om ni uppfyller lagens kungsbud, det som enligt skriften lyder: Du skall älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt. Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen stämplar er som överträdare. Den som håller hela lagen men överträder ett enda bud har brutit mot dem alla. Ty han som har sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott har också sagt: Du skall inte dräpa. Om du inte bryter äktenskap, men dräper, är du en lagöverträdare. Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag. Domen blir obarmhärtig över den som inte har varit barmhärtig, men barmhärtigheten triumferar över domen. Tro och gärningar Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger: ”Gå i frid, håll er varma och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver? Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död. Nu kanske någon frågar: ”Har du tro?” – Ja, och jag har gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag med mina gärningar visa dig min tro.Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och darrar. Men inser du inte, tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan? Blev inte vår fader Abraham rättfärdig genom gärningar när han lade sin son Isak som offer på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som hans tro blev fullkomlig. Så uppfylldes skriftens ord: Abraham trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig, och han kallades Guds vän. Ni ser att människan blir rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. Var det inte så med skökan Rachav? Blev hon inte rättfärdig genom gärningar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg? Liksom en kropp utan livsande är död, så är tron utan gärningar död.

Hälsning

Hälsningar från Jakob, Guds och herren Jesu Kristi tjänare, till de tolv stammarna i förskingringen. Tro och prövning Skatta er bara lyckliga, mina bröder, när ni utsätts för prövningar av olika slag. Ni vet ju att om er tro består provet ger den uthållighet. Men uthålligheten måste visa sig i fullkomliga gärningar, så att ni blir fullkomliga och hela, utan någon brist. Om någon av er brister i vishet skall han be till Gud, som ger åt alla utan förbehåll eller förebråelser, och han skall få vad han ber om. Men han skall be i tro, utan att tvivla. Den som tvivlar liknar en våg på havet som drivs och jagas av vinden. En sådan människa, tvehågsen och vacklande i allt hon gör, skall inte vänta sig något av Herren. En ringa broder skall vara stolt över sin upphöjelse, en rik över sin ringhet; han skall försvinna som blommorna i gräset. Solen går upp med sin hetta och sveder gräset, så att blommorna faller av och skönheten förgår. Så skall den rike vissna bort mitt i all sin strävan. Salig är den som håller ut då han prövas; när han har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom. Ingen som blir prövad skall säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan inte frestas av det onda, och själv frestar han ingen. Blir någon frestad, är det alltid av sitt eget begär som han lockas och snärjs. Och när så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullväxt föder den död. Låt inte bedra er, mina kära bröder. Allt det goda vi får, varje fullkomlig gåva, kommer från ovan, från himlaljusens fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker. Enligt sitt beslut födde han oss till livet genom sanningens ord, för att vi skulle bli den första skörd han får från dem han har skapat. Håll detta i minnet, mina kära bröder. Ordets hörare och ordets görare Varje människa skall vara snar att höra, sen att tala, sen till vrede, ty en människas vrede åstadkommer inte det som är rättfärdigt inför Gud. Lägg därför bort allt det orena och det myckna onda hos er, och ta ödmjukt vara på ordet som är nerlagt i er och som förmår rädda ert liv. Bli ordets görare, inte bara dess hörare, annars tar ni miste. Den som hör ordet men inte gör vad det säger, han liknar en man som i en spegel betraktar sitt eget ansikte: han ser sig själv men går därifrån och har strax glömt hur han såg ut. Men den som har blickat in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och håller sig till den och inte glömmer vad han hört utan verkligen gör något, han blir salig genom det han gör. Den som menar sig vara from men inte kan tygla sin tunga utan lurar sig själv, hans fromhet är ingenting värd. Men att söka upp faderlösa och änkor i deras nöd och hålla sig själv obesmittad av världen, det är en fromhet som är ren och fläckfri inför vår Gud och fader. Jak 1:1-27

Herren behärskar jorden

Jag såg Herren stå vid altaret. Han sade: Jag skall slå till pelarhuvudena, så att trösklarna skakar och alla förgås vid jordbävningen. Dem som blir kvar skall jag dräpa med svärd, ingen av dem skall kunna fly, ingen av dem skall slippa undan. Om de så tränger ner i dödsriket skall jag hämta dem upp därifrån, och om de stiger upp till himlen skall jag dra dem ner därifrån. Om de döljer sig på Karmels topp skall jag leta upp dem och gripa dem, och om de gömmer sig för mig på havets botten skall jag befalla sjöormen att bita dem. Om de förs bort i fångenskap av sina fiender skall jag befalla svärdet att döda dem. Jag skall fästa min blick på dem, inte till skydd men till straff. Herren, härskarornas Gud, han som rör vid jorden så att den skälver och alla som bor på den får sorg, så att hela jorden stiger och sjunker som Nilen, Egyptens flod, han som bygger sin boning i himlen och reser sitt valv över jorden, som kallar på havets vatten och låter det strömma över jorden - Herren är hans namn. Dom och sållning Skulle ni vara förmer än nubierna för mig, ni israeliter? säger Herren. Jag förde Israel ut ur Egypten, men också filisteerna från Kaftor och arameerna från Kir. Herren Gud har ögonen på detta syndiga rike: Jag skall utplåna det från jordens yta! Dock skall jag inte helt och hållet utrota Jakobs ätt, säger Herren. Se, på min befallning skall Israel skakas bland alla folk som man skakar säd i ett såll och inte en sten slinker igenom. Alla syndare i mitt folk skall dö för svärd, dessa som säger: ”Olyckan drabbar aldrig oss, den når oss inte.” Israels återupprättelse Den dagen skall jag resa upp Davids förfallna hydda, mura igen rämnorna och resa upp det som rasat, bygga upp den som i forna dagar, så att de kan lägga under sig vad som är kvar av Edom och alla de folk över vilka mitt namn har utropats, säger Herren, som utför detta. Ja, den tid kommer, säger Herren, då plöjaren följer tätt efter den som skördar och vintramparen tätt efter den som sår, då bergen dryper av druvsaft och alla höjder flödar över. Då skall jag vända ödet för mitt folk Israel. De skall bygga upp förstörda städer och bo i dem, plantera vingårdar och själva dricka vinet, anlägga trädgårdar och äta deras frukt. Jag skall plantera dem i deras egen mark, och de skall aldrig mera ryckas upp ur den mark som jag har gett dem, säger Herren, din Gud. Amos 9:1-15

En fjärde syn

Denna syn lät Herren Gud mig se: en korg med mogen frukt.Och han frågade: ”Vad ser du, Amos?” Jag svarade: ”En korg med mogen frukt.” Då sade Herren till mig: Mitt folk Israel är moget för sitt fall, jag kan inte längre skona det. Den dagen, säger Herren Gud, skall sångerskorna i slottet jämra sig: lik i mängder ligger slängda överallt. Tyst! Dom över utsugare Hör detta, ni som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet! Ni säger: ”När är nymånadsfesten över så att vi kan sälja säd, och sabbaten så att vi får öppna kornboden? Då skall vi minska måtten och lägga på priserna och fuska med vågen, köpa de fattiga för pengar och de nödställda för ett par skor och sälja spillet som säd.” Herren har svurit vid Jakobs stolthet att aldrig glömma något de gjort. Skulle inte jorden skälva för detta så att alla som bor där får sorg? Skulle inte hela jorden stiga och sjunka som Nilen, Egyptens flod? Den dagen, säger Herren Gud, låter jag solen gå ner vid middagstid och lägger jorden mörk på ljusa dagen. Jag vänder era fester i sorg och alla era sånger i klagan, jag klär alla höfter i säckväv och låter alla gå med rakat huvud, jag sänder sorg som efter ende sonen och låter slutet bli en bitter dag. Ja, den tid kommer, säger Herren Gud, då jag sänder hunger över landet - inte hunger efter bröd, inte törst efter vatten, utan efter att höra Herrens ord. Då skall de irra från hav till hav, driva omkring från norr till öster och söka efter Herrens ord, men de skall inte finna det. Den dagen skall vackra flickor och unga män segna ner av törst, de som svär vid Samarias synd och säger: ”Så sant din gud lever, Dan!” och: ”Så sant Beer Shevas starkhet lever!” - de skall falla och aldrig resa sig mer. Amos 7:1-17

Tre syner

Denna syn lät Herren Gud mig se: han skapade en svärm gräshoppor när gräset spirade på nytt efter kungens slåtter. och när de hade ätit upp nästan allt gräs i landet sade jag: ”Förlåt ditt folk, Herre Gud! Hur skall Jakob kunna bestå, ett så litet folk?” Då ångrade sig Herren och sade: ”Det skall inte ske.” Denna syn lät Herren Gud mig se: han kallade på eldregnet, och när det hade förtärt det stora djupet och höll på att förtära åkerjorden sade jag: ”Sluta, Herre Gud! Hur skall Jakob kunna bestå, ett så litet folk?” Då ångrade sig Herren. ”Inte heller detta skall ske”, sade Herren Gud. Denna syn lät Herren Gud mig se: han stod vid en mur med ett lod i handen. Och Herren frågade mig: ”Vad ser du, Amos?” Jag svarade: ”Ett lod.” Då sade Herren: ”Se, jag prövar mitt folk Israel med ett lod; jag kan inte längre skona det. Isaks offerplatser skall härjas och Israels helgedomar läggas öde. Jag skall höja mitt svärd mot Jerobeams ätt.” Amos förbjuds att profetera Amasja, översteprästen i Betel, sände bud till kung Jerobeam av Israel: ”Amos uppviglar folket mot dig; riket tål inte hans profeterande. Han säger: Jerobeam skall dö för svärd, och Israel skall föras bort från sitt land.” Till Amos sade Amasja: ”Gå din väg, siare, försvinn till Juda – där kan du tjäna ditt bröd med att vara profet! Men här i Betel får du inte längre uppträda som profet, ty detta är konungens tempel, en rikshelgedom.” Amos svarade Amasja: ”Jag är inte profet. Jag tillhör inte det skrået, jag håller boskap och odlar fikon. Men Herren tog mig från min hjord och sade till mig: Träd fram som profet inför mitt folk Israel. Så hör nu Herrens ord: Du säger alltså: ’Profetera inte mot Israel, predika inte mot Isaks ätt!’ Därför säger Herren: Din hustru skall bli en hora i staden, dina söner och döttrar skall falla för svärd, din mark skall mätas upp och styckas. Själv skall du dö på oren mark, och Israel skall föras bort från sitt land.” Amos 7:1-17

Dom över lyxlivet

Ve de säkra på Sion, de trygga på Samarias berg, gräddan av det främsta folket, dessa som israeliterna tyr sig till! Far bort till Kalne och betrakta dess öde, fortsätt till Stora Hamat, far ner till Gat i Filisteen: är ni bättre än dessa riken, är ert område större än deras? Ni vill skjuta ifrån er olycksdagen men drar över er våldets välde. Ni ligger på elfenbenssängar och latar er på era soffor, ni äter lamm från hjorden och gödkalvar som ni fött upp. Ni skrålar till harpa och diktar allsköns sånger som David, ni dricker ert vin ur offerskålar och smörjer er med finaste olja, men Josefs undergång bekymrar er inte. Därför skall ni gå främst i fångtransporten, då blir det slut på svirarnas skrål. Herren Gud har svurit vid sig själv: Jag avskyr Jakobs stolthet, jag hatar dess borgar, jag skall prisge denna stad och allt som finns i den. Även om det skulle finnas tio överlevande i ett och samma hus, så måste de dö. Endast några få skall bli kvar för att bära ut de döda ur huset. Och om någon säger till en som är inne i huset: ”Är det någon mera där?” och får till svar: ”Ingen!” så skall han säga: ”Tyst!” Ty Herrens namn får inte nämnas. Se, när Herren befaller slås de stora husen i spillror och de små blir till grus. Inte springer hästar över klippor, inte plöjer man havet med oxar, men ni förvandlar rätten till gift och gör rättvisans frukt till malört. Ni gläder er över Lo Devar och skryter: ”Har vi inte av egen kraft erövrat Karnajim?” Men nu, israeliter, bådar jag upp ett folk mot er, säger Herren, härskarornas Gud, ett folk som skall ansätta er från Levo-Hamat ända ner till Aravaströmmen Amos 6:1-14

Dom över Israels grannar och över Israel

Hör den sorgesång som jag sjunger om dig, Israels folk: Jungfrun Israel har fallit, hon reser sig aldrig mer, hon ligger där övergiven på egen mark, ingen hjälper henne upp. Så säger Herren Gud till Israels folk: Den stad som tågar ut med tusen man skall ha hundra kvar, och den som tågar ut med hundra skall ha tio kvar. Så säger Herren till Israels folk: Kom till mig, så får ni leva! Gå inte till Betel, sök er inte till Gilgal, dra inte bort till Beer Sheva! Ty Gilgal skall föras bort i fångenskap och Betel bli till intet. Kom till Herren, så får ni leva! Annars skall han härja Josefs land som en eld, den skall förtära Betel och ingen skall släcka. Ni förvandlar rätten till malört och slår rättfärdigheten till marken! Han som har gjort Sjustjärnorna och Orion, som förvandlar mörker till morgon och låter dagen mörkna till natt, som kallar på havets vatten och låter det strömma över jorden - Herren är hans namn, han som låter förödelse ljunga över fästningen, förödelse komma över borgen. Ni hatar den som för rättens talan i domstolen och avskyr den som säger sanningen. Därför – ni som trampar på den fattige och tar hans säd i skatt: ni bygger hus av huggen sten, men ni skall aldrig bo i dem, ni planterar härliga vingårdar, men ni skall aldrig dricka vinet. Ty jag vet att era brott är många och era synder otaliga, ni som förtrycker oskyldiga och tar mutor och hindrar de fattiga att få sin rätt. Därför tiger den kloke i denna tid, ty det är en ond tid. Sök det goda och inte det onda, så att ni får leva! Då skall Herren, härskarornas Gud, vara med er, så som ni säger att han är. Hata det onda och älska det goda, låt rätten råda då ni dömer! Kanske skall då Herren, härskarornas Gud, förbarma sig över spillran av Josefs ätt. Därför säger Herren, härskarornas Gud, Herren: På alla torg skall dödsklagan höras, på alla gator verop. Bönderna kallas till sorgehögtid, till dödsklagan de som kan sjunga sorgesång. I alla vingårdar skall dödsklagan höras när jag går fram bland er, säger Herren. Ve er som längtar efter Herrens dag! Vad får ni för glädje av Herrens dag? Den är mörker, inte ljus - som när någon flyr för ett lejon och möter en björn, kommer hem, tar stöd mot väggen och blir biten av en orm. Ja, Herrens dag är mörker, inte ljus, töcken utan en strimma sol. Jag avskyr era fester, jag hatar dem, jag står inte ut med era högtider. När ni offrar till mig och kommer med era gåvor vill jag inte veta av dem, jag vill inte se åt era offer av gödboskap. Låt mig slippa dina psalmer, jag vill inte höra ditt strängaspel! Men låt rätten välla fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström! Frambar ni slaktoffer och gåvor åt mig de fyrtio åren i öknen, Israels folk? Bar ni då omkring era gudabilder, Sackut, er konung, och Kevan, er gudastjärna, som ni gjort åt er? Jag skall föra er bort i fångenskap bortom Damaskus, säger Herren, vars namn är härskarornas Gud. Amos 5:1-27

Falsk gudstjänst och förhärdelse

Lyssna nu, ni Bashan-kor, som bor på Samarias berg, ni kvinnor som förtrycker de svaga och plågar de fattiga medan ni säger till era män: ”Hämta hit något att dricka!” Herren Gud har svurit vid sin helighet: Det skall komma en dag då man skall driva i väg er med oxpikar och med ljuster dem som blir kvar. Varenda en skall drivas ut genom närmaste rämna i muren och jagas bort mot Hermon, säger Herren. Falsk gudstjänst och förhärdelse Gå till Betel och synda, till Gilgal och synda än mer! Bär fram era offer om morgonen, ert tionde på festens tredje dag! Bränn tackoffer av syrat bröd, ropa ut era frivilliga gåvor så det hörs! Ni israeliter vill ju ha det så, säger Herren Gud. Det var jag som lät er gå med tomma magar i alla era städer och utan bröd överallt i landet. Dock vände ni inte åter till mig, säger Herren. Det var jag som höll tillbaka regnet för er när det ännu var tre månader till skörden. Jag lät det regna över en stad men inte över en annan, den ena åkern fick regn, den andra blev utan och förtorkade. Från stad efter stad kom man stapplande till en enda stad för att få vatten, men ingen kunde släcka sin törst. Dock vände ni inte åter till mig, säger Herren. Jag lät er säd drabbas av rost och sot, jag lät trädgårdar och vinberg förtorka, era fikonträd och olivträd åt gräshopporna upp. Dock vände ni inte åter till mig, säger Herren. Jag sände pest bland er som i Egypten, jag dräpte era unga män med svärd, era hästar blev tagna som byte. Likstanken från era läger lät jag stiga er i näsan. Dock vände ni inte åter till mig, säger Herren. Jag sände ödeläggelse bland er, som när Sodom och Gomorra lades öde, ni blev som en brand ryckt ur elden. Dock vände ni inte åter till mig, säger Herren. Därför skall jag låta förbannelsen drabba dig, Israel, jag skall göra detta med dig. Därför, Israel, bered dig att möta din Gud! Ty se: Han som formar bergen och skapar vinden, som förkunnar sina planer för människan, som låter mörkret bli morgonrodnad och går fram över jordens höjder - Herren, härskarornas Gud, är hans namn. Amos 4:1-13

Utkorelse och ansvar

Hör vad Herren har att säga till er, israeliter, till hela det folk han förde ut ur Egypten: Ni är de enda jag har tagit mig an bland alla folk på jorden. Därför skall jag ställa er till svars för alla era synder. Slår man följe på färden utan att känna varandra? Ryter ett lejon i snåren om det inte har funnit ett byte? Morrar lejonet i sin håla utan att ha fångat sitt rov? Störtar fågeln mot marken om fällan inte är gillrad? Slår fällan upp från marken om där inte finns byte att fånga? Om man blåser larm i staden, blir då inte alla förskräckta? Om en olycka händer i staden, är det inte Herrens verk? Herren Gud gör aldrig något utan att avslöja sina planer för sina tjänare profeterna. Vem kan höra lejonet ryta utan att gripas av skräck? Vem kan höra Herren Gud tala utan att bli hans profet? Dom över Samaria Ropa från Ashdods borgar, från borgarna i Egypten och säg: ”Samla er på bergen kring Samaria, se vilket kaos som råder i staden, förtrycket som härskar där!” De förstår inte att göra det som är rätt, säger Herren, dessa som hopar våld och rov i sina borgar. Därför säger Herren Gud: En fiende skall genomkorsa landet, era fästen skall falla, era borgar plundras. Så säger Herren: Som herden räddar ur lejonets gap ett par benpipor eller en örsnibb, så skall israeliterna bli räddade, de som sitter där i Samaria på divaner och mjuka dynor. Lyssna, och varna Jakobs ätt, säger Herren, härskarornas Gud. Ty när jag tar itu med Israel för dess ogärningar, då skall jag också ta itu med Betels altaren: altarhornen skall brytas av och falla till marken. Jag skall slå omkull både vinterhus och sommarhus. Elfenbenshusen skall skövlas och de mäktiga byggnaderna utplånas, säger Herren.

Gör er inga bekymmer

Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta. Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga. Matt 6:25-34

De troendes gemenskap

De som tog till sig hans ord lät döpa sig, och den dagen ökade de troendes antal med inemot tre tusen. Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. Alla människor bävade: många under och tecken gjordes genom apostlarna. De troende fortsatte att samlas och hade allting gemensamt. De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov. De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje. De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren lät var dag nya människor bli frälsta och förena sig med dem. Apg2:41-47

Församlingens tillväxt i enhet

När den ene säger: ”Jag hör till Paulus”, och den andre: ”Jag hör till Apollos”, är ni inte då som alla andra? Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som har fört er till tro, var och en med den gåva han fått av Herren. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, bara Gud, han som ger växten. Den som planterar och den som vattnar är ett, men var och en skall få sin lön efter sitt arbete. Vi är ju Guds medhjälpare, och ni är Guds åker, Guds bygge. Tack vare den nåd Gud har gett mig har jag som en klok byggmästare lagt en grund som någon annan bygger vidare på. Men var och en måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus. På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm, och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt. Den vars byggnad består skall få lön. Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld. Förstår ni inte att ni är Guds tempel och att Guds ande bor i er? Om någon förstör Guds tempel skall Gud förgöra honom. Ty Guds tempel är heligt, och ni är det templet. Bedra inte er själva. Den av er som tycker sig vara vis i världslig mening måste först bli en dåre för att bli vis. Ty denna världens vishet är dårskap i Guds ögon. Det står skrivet: Han snärjer de visa i deras slughet, och vidare: Herren vet att de visas tankar är tomhet. Därför skall ingen grunda sin stolthet på människor. Allt tillhör er – Paulus, Apollos och Kefas, hela världen, liv och död, nutid och framtid, allt är ert. Men ni tillhör Kristus, och Kristus tillhör Gud. 1Kor3:4-23

En rikedom av goda gärningar

Säg åt dem som är rika i denna världen att inte vara högmodiga och inte bygga sitt hopp på något så osäkert som rikedom, utan på Gud, som rikligt skänker oss allt vi behöver. Säg åt dem att göra gott, att skaffa sig en rikedom av goda gärningar, att vara frikostiga och dela med sig. Så kan de samla en skatt som är en god grund för den kommande tiden och vinna det verkliga livet. 1Tim 6:17-19

Ananias och Sapfeira

En man som hette Ananias sålde tillsammans med sin hustru Sapfeira en egendom. Med hustruns vetskap tog han undan en del av köpesumman och kom och lade ner resten framför apostlarna. Då sade Petrus: ”Ananias, hur har Satan kunnat fylla ditt hjärta, så att du försöker lura den heliga anden och tar undan en del av pengarna du har fått för din jord? Var den inte din så länge du ägde den, och förfogade du inte över pengarna när den var såld? Hur kunde du komma på tanken att göra så? Det är inte människor du har försökt lura, utan Gud.” Vid de orden föll Ananias död ner, och alla som hörde på greps av stor fruktan. De yngre männen svepte honom, bar bort honom och begravde honom. Omkring tre timmar senare kom hans hustru dit utan att veta vad som hade hänt. Petrus vände sig till henne: ”Säg mig, var det allt ni fick för jorden?” – ”Ja, det var allt”, svarade hon. Men då sade Petrus: ”Hur kunde ni komma överens om att utmana Herrens ande? Du hör stegen utanför dörren – det är männen som har begravt din man, och nu skall de bära bort dig.” I samma ögonblick föll hon ner framför honom och dog. När de unga männen kom in fann de henne död, och de bar bort henne och begravde henne bredvid hennes man. Stor fruktan grep hela församlingen och alla som hörde talas om denna händelse. Apg 5:1-11

Så säger Herren

Så säger Herren: Brott på brott har Moab hopat, jag vill inte dröja med domen. Benen av Edoms kung har de bränt till kalk. Jag skall sända eld mot Moab, den skall härja Keriots borgar, och Moab skall dö vid vapendån, vid stridsrop och lurars larm. Jag skall förgöra dess härskare, alla dess stormän skall jag dräpa med honom, säger Herren. Så säger Herren: Brott på brott har Juda hopat, jag vill inte dröja med domen. De har förkastat Herrens lag och inte hållit hans bud, de falska gudar som deras fäder dyrkade har lett dem vilse. Jag skall sända eld mot Juda, den skall härja Jerusalems borgar. Så säger Herren: Brott på brott har Israel hopat, jag vill inte dröja med domen. De säljer den oskyldige för pengar och den fattige för ett par skor. De trampar ner de svaga och skuffar undan de hjälplösa. Far och son går till samma kvinna. Så vanärar de mitt heliga namn. Vid alla altaren vräker de sig på kläder de fått som pant, och i sin Guds hus dricker de vin som de tagit i mät. Ändå var det jag som röjde undan amoreerna för er, fast de var höga som cedrar och kraftiga som ekar - jag förstörde dem helt, från rot till krona. Ändå var det jag som förde er ut ur Egypten och ledde er i öknen i fyrtio år och lät er inta amoreernas land. Jag kallade några av era söner till profeter och några av era unga män till nasirer. Var det inte så, israeliter? säger Herren. Men ni gav nasirerna vin att dricka, och profeterna förbjöd ni att förkunna. Se, jag skall låta marken skaka under er, som en fullastad halmkärra skakar. Då har den snabbe ingenstans att fly, den starke har ingen nytta av sin kraft, den tappre kan inte rädda livet, bågskytten kan inte hålla stånd, den snabbfotade hinner inte undan, ryttaren kan inte rädda livet. Den tappraste bland de tappra skall den dagen kasta sina vapen och fly, säger Herren. Amos 2 1:16

Dom över Israels grannar och över Israel

Detta är Amos ord. Han var en av herdarna från Tekoa och såg syner om Israel när Ussia regerade i Juda och Jerobeam, Joashs son, regerade i Israel, två år före jordbävningen. Amos sade: Herren ryter från Sion, hans röst dånar från Jerusalem. Då vissnar herdarnas marker, då torkar Karmels topp. Dom över Israels grannar och över Israel Så säger Herren: Brott på brott har Damaskus hopat, jag vill inte dröja med domen. Med tröskslädar av järn har de krossat Gilead. Jag skall sända eld mot Hasaels slott, den skall härja Ben-Hadads borgar. Jag skall bräcka Damaskus bom, förgöra den som tronar i Bikat-Aven och den som bär spiran i Bet Eden. Folket i Aram skall föras bort till Kir, säger Herren. Så säger Herren: Brott på brott har Gaza hopat, jag vill inte dröja med domen. De har fört bort hela byar för att utlämna dem åt Edom. Jag skall sända eld mot Gazas mur, den skall härja dess borgar. Jag skall förgöra den som tronar i Ashdod och den som bär spiran i Ashkelon. Jag skall rikta ett dråpslag mot Ekron, och de sista filisteerna skall gå under, säger Herren Gud. Så säger Herren: Brott på brott har Tyros hopat, jag vill inte dröja med domen. De har utlämnat hela byar åt Edom och glömt sitt avtal om vänskap. Jag skall sända eld mot Tyros mur, den skall härja dess borgar. Så säger Herren: Brott på brott har Edom hopat, jag vill inte dröja med domen. De har förföljt sina bröder med svärd och vägrat dem barmhärtighet: deras vrede rasade oavbrutet, deras ursinne brann utan slut. Jag skall sända eld mot Teman, den skall härja Bosras borgar. Så säger Herren: Brott på brott har ammoniterna hopat, jag vill inte dröja med domen. De skar upp havande kvinnor i Gilead när de ville vidga sitt välde. Jag skall sätta eld på Rabbas mur, branden skall härja dess borgar vid stridsrop på kampens dag, i storm på ovädrets dag. Deras kung skall föras bort i fångenskap, han och hans stormän med honom, säger Herren. Amos 1:1-15

Älska varandra

Detta har jag sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig. Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er. Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er. Jag kallar er inte längre tjänare, ty en tjänare vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag har hört av min fader. Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra. Joh 15:11-17

Herren är nära

Låt alla människor se hur fördragsamma ni är. Herren är nära. Fil 4:5

En verklig vän

Vissa vänner skadar varandra, men en verklig vän är mer tillgiven än en bror. Ord 18:24

Älskad blir den som har rena tankar

Älskad blir den som har rena tankar, den som talar väl får kungen till vän. Ord 22:11

Vänskapens sötma ger själen kraft

Olja och rökelse gör hjärtat glatt, vänskapens sötma ger själen kraft. Överge inte din och din fars vän, gå inte till din bror när du själv är i nöd. Bättre nära granne än fjärran frände. Ord 27:9-10

Låt er ande leda er

Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen. De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med alla dess lidelser och begär. Om vi har andligt liv, låt oss då följa en andlig väg. Låt oss inte bli inbilska, inte utmana varandra, inte avundas varandra. Gal 5:22

Jonatan räddar David

David flydde från Najot vid Rama och kom till Jonatan och sade: ”Vad har jag gjort för ont? Vad är det för brott som din far anklagar mig för, eftersom han vill döda mig?” –”Nej, nej”, svarade Jonatan, ”du skall inte dö! Min far företar sig aldrig något, stort eller smått, utan att tala om det för mig. Varför skulle han då hemlighålla detta? Det är otänkbart.” Men David försäkrade med ed: ”Din far vet mycket väl hur fäst du är vid mig. Därför vill han hålla dig utanför det här, så att du slipper oroas. Så sant Herren lever och så sant du själv lever, det är inte mer än ett steg mellan mig och döden.” Jonatan sade: ”Allt vad du vill skall jag göra för dig.” David svarade: ”I morgon är det nymånadsfest, och då skulle jag egentligen sitta till bords med kungen. Men låt mig i stället gå och gömma mig ute på fälten tills kvällen kommer. Om din far saknar mig, så säger du att jag bad dig om lov att göra ett hastigt besök hemma i Betlehem, eftersom man just firar det årliga offret där för hela släkten. Om kungen svarar: ’Bra!’ kan jag vara lugn. Men om han visar vrede, då förstår du att han är fast besluten att röja mig ur vägen. Gör detta för mig, din tjänare – du har ju slutit ett förbund med mig inför Herren. Om jag har förbrutit mig är det du som skall döda mig; utlämna mig bara inte till din far.” – ”Aldrig i livet”, svarade Jonatan. ”Om jag märker att min far har bestämt sig för att röja dig ur vägen, så talar jag naturligtvis om det för dig.” David frågade: ”Vem skall underrätta mig om Saul ger dig ett bryskt svar?” – ”Kom med mig”, sade Jonatan, och båda gick tillsammans ut på fälten. Jonatan sade: ”Vid Herren, Israels Gud, i morgon skall jag försöka komma underfund med min fars avsikter. Du skall se att han är vänligt stämd mot dig, men om han inte är det skickar jag bud till dig och varnar dig. Vill han ditt fördärv, då må Herren straffa mig, nu och framgent, om jag inte varnar dig, så att du kan fly och sätta dig i säkerhet. Må Herren vara med dig, så som han har varit med min far. Så länge jag lever måste du vara barmhärtig mot mig, liksom Herren är barmhärtig, och efter min död får du aldrig upphöra att visa barmhärtighet mot min släkt. När Herren utplånar alla Davids fiender från jordens yta får Jonatans namn inte utplånas ur Davids släkt. Om så sker, må Herren ta hämnd på David.” Så bekräftade Jonatan åter sin kärlek till David med en ed, ty han älskade honom lika högt som sitt eget liv. 1Sam 20:1-17

Noomi och hennes svärdotter Rut

Hon lämnade den plats där hon hade bott, och hennes två svärdöttrar följde henne. Men medan de var på väg mot Juda sade Noomi till sina sonhustrur: ”Vänd nu hem till era mödrar, båda två. Må Herren visa trofasthet mot er, liksom ni har gjort mot våra döda och mot mig. Må han ge er båda ett liv i trygghet med hem och make.” Sedan kysste hon dem till avsked, men de började gråta högljutt och sade: ”Nej, vi följer med dig tillbaka till ditt folk!” 1Men Noomi svarade: ”Vänd tillbaka, mina döttrar! Varför skulle ni följa mig? Jag föder aldrig mer söner som kan bli män åt er. Gå tillbaka! Jag är för gammal för att gifta om mig. Om jag trodde att jag ännu kunde hoppas och redan i natt gav mig åt en man och rent av födde söner, skulle ni då vänta på dem tills de var vuxna? Skulle ni för deras skull stänga er inne, utan någon man? Nej, mina döttrar! Min lott är mycket bittrare än er: Herrens hand har slagit mig.” Då började de gråta igen, och Orpa kysste sin svärmor till avsked, men Rut kunde inte skiljas från henne. Noomi sade: ”Du ser att din svägerska vänder tillbaka till sitt folk och till sin gud. Följ med henne tillbaka.” Men Rut svarade: ”Tvinga mig inte att överge dig och vända tillbaka. Dit du går, går också jag, och där du stannar, stannar jag. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud. Där du dör, vill jag dö, och där vill jag bli begraven. Herren må göra mig vad som helst - endast döden skall skilja oss åt.” Rut 1:7-17

Glädje i den helige anden

Ty Guds rike är inte mat och dryck utan rättfärdighet och frid och glädje i den heliga anden. Rom 14:17