Hon får förbarmande

1 1Detta är Herrens ord som kom till Hosea, Beeris son, när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia regerade i Juda och Jerobeam, Joashs son, regerade i Israel. Profeten, horkvinnan och deras barn 2Här börjar Herrens ord genom Hosea. Herren sade till Hosea: Gå och skaffa dig en horkvinna och horungar, ty landet horar sig bort från Herren. 3Då tog han Gomer, Divlajims dotter. Hon blev havande och födde honom en son. 4Herren sade till honom: Ge honom namnet Jisreel, ty jag skall snart straffa Jehus ätt för blodet som flöt vid Jisreel och göra slut på Israels folks kungadöme. 5Den dagen skall jag bryta sönder Israels båge på Jisreels slätt. 6Hon blev havande igen och födde en dotter. Han sade till honom: Ge henne namnet Lo Ruchama, ”Hon får inte förbarmande”, ty jag kommer inte längre att förbarma mig över Israels folk utan fördriva dem. 7Men Judas folk skall jag förbarma mig över, jag skall rädda dem genom Herren, deras Gud. Jag skall inte rädda dem genom båge och svärd och krig eller genom hästar och ryttare. 8När hon hade avvant Lo Ruchama blev hon havande och födde en son. 9Han sade: Ge honom namnet Lo Ammi, ”Inte mitt folk”, ty ni är inte mitt folk, och jag vill inte höra till er. 10Israels folk skall bli som sanden vid havet som inte kan mätas och räknas. Och där det nu heter om dem ”Ni är inte mitt folk”, där skall de kallas ”Den levande Gudens barn”. 11Judas folk och Israels folk skall samlas under en gemensam ledare. De skall växa upp ur jorden, och stor blir Jisreels dag. 2 1Kalla era bröder Ammi, ”Mitt folk”, och kalla era systrar Ruchama, ”Hon får förbarmande”.