mina ögon är skumma av sorgen,
jag är matt till kropp och själ.
Mitt liv rinner bort i ängslan
och mina år i suckan.
I nöden sviker mig kraften
och benen murknar i min kropp
för alla mina fienders skull.
Jag blir hånad,
jag är en börda för mina grannar,
en skräck för mina vänner,
de som ser mig på gatan viker undan.
Jag är bortglömd som en död,
jag är som ett krossat kärl.
Jag hör folkhopen viska.
Skräck från alla håll -
de gaddar sig samman
och smider planer mot mitt liv.
Men jag förtröstar på dig, Herre,
jag säger: Du är min Gud.
I din hand ligger mina dagar,
rädda mig ur mina fienders hand,
från dem som förföljer mig.
Låt ditt ansikte lysa över mig,
hjälp din tjänare i din godhet!
Herre, svik mig inte när jag ropar.
Låt de gudlösa stå med skam och tystna i döden,
låt de läppar som ljuger förstummas,
deras fräcka tal mot den rättfärdige
i högmod och förakt.
Psalm 31:10 - 19
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar