Muren stod färdig den 25 elul, efter femtiotvå dagar. När våra fiender fick reda på det och folken omkring oss upptäckte det, framstod det för dem som ett under. De förstod att detta verk hade kommit till stånd med vår Guds hjälp.
Under den här tiden skrev stormännen i Juda åtskilliga brev till Tobia och Tobia i sin tur till dem. Många i Juda var förbundna med honom genom ed; han var ju svärson till Shekanja, son till Arach, och hans son Jochanan var gift med en dotter till Meshullam, son till Berekja. De talade väl om honom inför mig och underrättade honom om mina göranden och låtanden. Tobia skickade också brev i syfte att skrämma mig.
När muren nu var uppbyggd lät jag sätta in portdörrarna. Sedan fick dörrvaktare, sångare och leviter sina uppgifter. Befälet över Jerusalem gav jag åt min bror Hanani och fästningskommendanten Hananja, en plikttrogen man och gudfruktig som få. Jag gav dem denna order: "Jerusalems portar får inte öppnas förrän solen börjar bränna, och dörrarna skall stängas och reglas innan vakten går av. Dela in Jerusalems invånare i vaktlag och ställ var och en på sin post, var och en utanför sitt eget hus."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar