Brott på brott har Moab hopat,
jag vill inte dröja med domen.
Benen av Edoms kung
har de bränt till kalk.
2 Jag skall sända eld mot Moab,
den skall härja Keriots borgar,
och Moab skall dö vid vapendån,
vid stridsrop och lurars larm.
3 Jag skall förgöra dess härskare,
alla dess stormän skall jag dräpa med honom,
säger Herren.
4 Så säger Herren:
Brott på brott har Juda hopat,
jag vill inte dröja med domen.
De har förkastat Herrens lag
och inte hållit hans bud,
de falska gudar som deras fäder dyrkade
har lett dem vilse.
5 Jag skall sända eld mot Juda,
den skall härja Jerusalems borgar.
6 Så säger Herren:
Brott på brott har Israel hopat,
jag vill inte dröja med domen.
De säljer den oskyldige för pengar
och den fattige för ett par skor.
7 De trampar ner de svaga
och skuffar undan de hjälplösa.
Far och son går till samma kvinna.
Så vanärar de mitt heliga namn.
8 Vid alla altaren vräker de sig
på kläder de fått som pant,
och i sin Guds hus dricker de
vin som de tagit i mät.
9 Ändå var det jag
som röjde undan amoreerna för er,
fast de var höga som cedrar
och kraftiga som ekar -
jag förstörde dem helt,
från rot till krona.
10 Ändå var det jag
som förde er ut ur Egypten
och ledde er i öknen i fyrtio år
och lät er inta amoreernas land.
11 Jag kallade några av era söner till profeter
och några av era unga män till nasirer.
Var det inte så, israeliter?
säger Herren.
12 Men ni gav nasirerna vin att dricka,
och profeterna förbjöd ni att förkunna.
13 Se, jag skall låta marken skaka under er,
som en fullastad halmkärra skakar.
14 Då har den snabbe ingenstans att fly,
den starke har ingen nytta av sin kraft,
den tappre kan inte rädda livet,
15 bågskytten kan inte hålla stånd,
den snabbfotade hinner inte undan,
ryttaren kan inte rädda livet.
16 Den tappraste bland de tappra
skall den dagen kasta sina vapen och fly,
säger Herren.
Amos 2:1-16
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar